Har "finslipat" min uppsats litegrand. Haha, när någon säger att man ska "finslipa" något och då tänker jag bara på dom där svarta sandpapprena man hade på träslöjden som jag och Maja gnuggade våra smörknivar å shit på så att det brändes när man tog på träet sen. Hahaha.

Jag är orolig för min vän. Tänker inte säga namnet. Den vännen får heta "personen" just nu. Personen mår inte bra. Den hittar inget skäl att leva för och jag är så orolig att personen ska ta livet av sig. SKULLE ALDRIG ORKA!! :'( Personen betyder så himla mycket för mig.

Jag vet att många ungdomar har de tankarna när de är i denna ålder. Okej, man kan ju gissa då. Eftersom mååånga är deprimerade och när man är deppad så brukar ofta den tanken komma upp. Det har den gjort för mig ibland. Liksom "vad lever man för?"-saken. Då har jag legat och gråtit en stund  innan jag tänkt på alla vänner, min släkt och alla som jag älskar så himla mycket. Då har tanken åkt bort. För jag vet vad jag lever för, även om det blåser kallt i livskarusellen ibland. Döden är ingen lösning. Om man mår så fruktansvärt dåligt, nästan så man inte ens orkar gå upp på morgonen så är det jääävligt illa, MEN det finns alltid hjälp att få! Och även om man inte tycker så just då så kan den hjälpen vara ett telefonsamtal från en god vän eller en bra låt som kan få en att må LIIITE bättre för stunden iallafall. Sen kan man börja ta itu med sina problem

Egentligen ska inte jag sitta som värsta moralkärringen och tala om för andra att blir så och så då och då. Men det jag nyss sagt är i MIN synvinkel. Det har alltid blivit bättre för mig. På något sätt.

Ska ta och printa ut Håkan Hellström låten som jag tänkt jobba med på InSån. Måste hitta min loggbok också. Hjälp, jag har inte skrivit på flera månader :$